I DEN LJUMMA NATTEN.
utanför ligger kvällssolen som ett skimrande täcke på den gröna omgivningen. den omgivning som är grön på dagen, men aningen dov och disig på natten. som om alla blommande björkar och allt grönskande gräs faktiskt också sover en stund på natten. mitt fönster är aningen öppet. jag känner hur kvälls brisen letar sig in och snuddar vid min kropp. tillräckligt kylig för att huden ska knoppas, men tillräckligt varm och ljuvlig för att jag ska vilja gå ut. strosa på de sopade gatorna och kanske plocka lite skräpblommor som växer i dikena. men inte ikväll. ikväll ska jag sova ensam. och att ensam traska runt och plocka skräpblommor klockan ett på natten känns inte helt sunt. istället klär jag min solkyssta kropp i en rutig skjorta och kryper ner i sängen. huvudet känns tungt mot den lätta kudden. "godnatt" viskar jag. fast jag vet att han inte är kvar. han har gått nu. och det värker i hjärtat. att använda hans skjorta som ett substitut för att värma min nakna kropp är inte galenskap, det är kärlek.
JUNI, JAG HÅLLER DIG SÅ KÄR. ÄNDA IN I SJÄLEN.
tänk att det är samma visa varje år. solen tittar fram och börjar, efter vad som (alltid) känns som en evighet, att värma våra frusna kroppar igen. gräset grönskar. fåglarna kvittrar. och livet lättar i takt med att vi alla skiner i kapp med solen. vi är inget nordfolk. inte in i själen. vi är ständigt sökande soldyrkare, som knappt kan hålla fingrarna i styr när de kyliga vindarna vänder och de mörka nätterna ljusnar. jag älskar det.
OCH HAN BLIR YR AV DEN SYN HAN SER.
när man är på väg till sin älskling, fast man inte riktigt pratar om det. och när man snart skall sätta sig på ett tåg i fjorton timmar och ångrar det som sades sist man pratade med varandra.
vi ses på fredag.
I WAS A GIRL WHEN I FIRST MET YOU. NOW I'M A WOMAN.
and thats why I don't tolerate your bullshit, darling.
EN VACKER KVÄLL JAG SKALL MINNAS.
här sitter jag.
och redigerar foton på min vackra gravida vän. till
detta,
kanske likgiltigt vackra, stycke. jag bär mina nyss hemkomna spetsbyxor. djup ringning i ryggen & utan bh. en kopp rooibos. begrundar det absolut förträffligaste skeendet i en kvinnas liv. och jag ler tills smilet bildar små gropar.
JAG SKRIVER OM KÄRLEKEN FÖR DEN GÖR MIG SÅ VARM.
den första filmen vi såg tillsammans. en riktig gråt fest. dvs, lasse hallströms dear john. den första låten som du spontant spelade upp för mig kvällen då vi träffades. poesi pop på hög nivå. dvs, coldplay - yellow. vi har varit vi sedan start.
I'VE GOT A LOVER HE PUTS HIS SHINE IN THE SUN.
det känns lite som att min ett års
hyllning till oss gjordes för ungefär etthundra-vårar-sedan. i september har jag varit din i tre år.
jag kan inte förstå att det är sant. tiden verkligen springer förbi när man har roligt.
EN KVÄLL I MAJ.
"vad känner du när du lyssnar på
den här låten?" frågar jag.
"att jag vill dansa vackert med dig någonstans" svarar han. mitt hjärta hoppar över ett slag.
av lycka.
KOM TILLBAKA & STANNA TILLS DU INTE ORKAR MER.
tänk att jag fick dig tillslut. att du åkte de där två timmarna för att få vara med mig. mindre än en natt. jag tror att jag kan vara den lyckligaste tjejen på jorden. hot summer nights mid july. when you and I were forever wild. the crazy days, the city lights. the way you'd play with me like a child.
SOM NÄR VI GÅR HEM TILLSAMMANS, HAND I HAND.
WHEN I'M NO LONGER YOUNG AND BEAUTIFUL, BABY.
Oh that grace, oh that body
Oh that face makes me wanna party
He's my sun, he makes me shine like diamonds
ATT PASSA PÅ.
är ett motto jag ska börja leva efter. eller åtminstone ta åt mig och faktiskt tänka på. när jag vill och hur jag vill helt enkelt.
SLAGKRAFTIG SMÄRTA I HJÄRTKAMMAREN 24/7.
för det är precis så det känns. när man saknar den man älskar. man nästan kvävs av tanken att behöva vänta. dagar. veckor. månader. och att hela tiden, oavsett om du vill eller inte, räkna ned hur många dagar, veckor eller månader det faktiskt är mellan nuet och den där efterlängtade kyssen. men jag skulle aldrig byta ut detta konstanta väntande och konstanta trånande mot en annans hand. en hand som är mer tillgänglig, enklare och kanske levandes på ett mindre avstånd. jag liksom gillar tanken att vi inte är som alla andra.
OCH HON FÖLJER DIG TILL MORGONDAGEN.
UPPLADDNING OCH URLADDNING.
när omgivningen är så sprakande och sprängfylld till tusen av både klorofyll & sprudlande försommar längtan, då känner jag att jag trivs. jag känner hur det spritter i kroppen när vitsipporna reser sig. att jag snart kommer att gråta för att björkarna gulnar och för att fågelsången sakta men säkert tystnar. försöker jag att glömma.
vi laddar med längtan och vi lämnar med sorg.
STORA OBEKANTA SIFFROR.
jag har nog gjort allt för att på ett så effektivt sätt som möjligt förbereda mig inför det här året. 2013. tvåtusen tretton. himla stort tal. bara siffrorna snuddar vid min tunga så känns avsmaken för det ovetande året djupt ner i hjärtkammaren. nästan flimmrar lite.
ja, så är det. att jag effektivt förberett mig och att 2013 är ett stort tal. 2012 kan tyckas ligga och flämta i samma viktklass men, nej.
2013 känns mer. känns större. störst i allt. det vet jag. kanske det är godtroget och blåögt av mig att försöka förbereda mig inför detta stora med planeringslistor nedladdade till min smartphone, linfrön och krusakli uppstapplade på någon slags pedestal som ett tydligt tecken på att jag är så himla nyttig och nya smart klädförvaringssystem.
Men hur förbereder man sig på att man just börjat springa mot vad som kan bli det bästa eller absolut värsta året i ens liv?
ATT VARA BERUSAD AV LUGNET.
ibland är det bara en förbipasserande liten fågel. men ibland om man har hiskligt med tur. då infinner den sig och jobbar sig in på djupet. lugnet dvs. inte den lilla fågeln. så känns det nu.
JAG GÅR OCH LÄGGER MIG NÄR SOLEN GÅR UPP.
att jag i timmar försökt övertala mig själv att "gå-och-lägg-dig-annars-finns-det-risk-för-psyk-bryt-imorgon" - utan framgång. har nu resulterat i ofrånkomligt grubbel. att fåglarna kvittrar utanför fönstret, solen glimtar bakom rullgardinen och att jag börjar gå in i något slags över-trötthets-vakum. gör inte saken bättre. tillståndet är alltså högst ostabilt. jag har räknat enorma mängder får och försökt andas i någon slags känn-hur-kroppen-blir-tung rytm. men nej. inatt är det nog helt enkelt inte meningen att jag ska sova.
ATT DET ÄR JUNI ALLA DAGAR.
molnen ligger som sockervadd på himlen. och rätt som det är, så dimper det ner hagel i alla dess former. stort hagel, litet hagel. hagel som gör förbannat ont att få piskandes sidled i ansiktet och hagel som smälter av bara farten. det är juni. och plötsligt känns det som att återuppleva rullen the day after tomorrow när man tittar ut.
ute må det vara oblygsamt tråkigt väder. men inne. inne bland våra femtiosex kvadrat, här känns det som sommar och fridens liljor varje dag.
ATT BRUSTNA DRÖMMAR BLÖDER MYCKET.
tänk så mycket man kan jämra sig över att det inte blev som det var tänkt. att resultatet blev något helt annat eller att det man ville så helhjärtat mynnade ut och glömdes bort. stoppades undan och reducerades efter hand. någonting, en dröm, som du suktat efter, som varit det absolut enda du tänkt på under en tid - bara försvinner. ibland blir det så. ibland byts de ut mot andra drömmar och ibland stannar de kvar. växer och utvecklas.
