TILL JESPER.

när jag var liten fantiserade jag om hur jag skulle se ut när jag var tjugo. när jag var tjugo. där satt jag i mitt flickrum, med väggarna klädda i posters från oskyldiga flickmagasin och hyllor staplade med tingel & tangel, jag pressade ihop mina ögon så mycket som jag kunde, så att hela ansiktet såg förvridet och skrynkligt ut. jag ville se. jag ville verkligen, verkligen se hur jag skulle se ut när jag var stor. när jag var vuxen. när jag var tjugo. jag ville inte vänta. jag ville se på en gång!
självklart funkade det inte.
här är jag. tjugo år, fortfarande rädd för dracula och fortfarande med dåligt tålamod. jag vet inte om jag ser ut som den tjejen jag fantiserade om eller om jag överhuvudtaget är den tjejen som jag trodde att jag skulle vara. dock var inte "framtids rebecca" den enda jag fantiserade om när jag var liten. Han. han som mitt framtida jag skulle bli kär i. bo i hus med. gifta sig med. "framtids rebecca" och Han. dom porträtterades som barbie och ken i ett plastigt-hus med både ponny och rosa cabriolet på uppfarten. åtminstone fram tills det att det var ute att leka med. nu, nu är jag "framtids rebecca". och snart är jag vuxen. på riktigt. och du, du är Han. skäggigare och visare än någonsin. jag älskar dig.
2011-10-31 @ 23:42:35 tankar Permalink

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Kategorier
Arkiv
RSS 2.0