DIMMA.


det är en ständig oro. en ständigt påminnande känsla om allt vi inte har tillsammans nu. det är en hjärtskärande saknad. en saknad som inte går att likna vid något annat. vi är bundna till varandra genom minnen och vackert illustrerande drömmar. vi upplever inte varandra nu. inte varandras sorg, lycka, saknad, ilska eller lust. vi är ensamma, fast vi är två. 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0