I WILL PLAY MY ACE, DON'T YOU WORRY.

Solen har för länge sedan gått ner över Sverige. Himmlen är oskyldigt blå och ger ljuset här på jorden en oförskämt klar ton. Den frysta mangon smakar kallt och bra och min långklänning sitter som den ska. Nästan så att jag skäms lite då jag tänker på att min längtan efter sommarens värme fått mig att sitta ensam i fönstret och blicka ut över den mer och mer sena sommar ankomsten. Jag längtar efter saltstänk och bländande sommarljus. Jag drömmer om den välbekanta lättheten och nyfiken som entrar tillsammans med sommarnätterna. Jag antar att den frysna mangon helt enkelt får lov att duga nu när sommarens härligheter inte riktigt slagit ut i blomm ännu. Feeding my flame .  


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0